Ödmjukhet...

...är något som livet bjuder ständiga lektioner i. Jag trodde nog att det skulle vara en smal sak att dänga iväg några rader på min blogg då och då, men december månad har tvingat mig på knä, det är bara att konstatera. Vad är det som gör att intensiteten stiger så in i helvete när vi laddar mot den här numera urholkade och fejkade högtiden vi kallar jul ( ja ja, jag vet! Julgnäll är bara såååå gjort... )?
Jag vet ju svaret. Tusen möten och evenemang i samband med ungarnas skolor och fritidsaktiviteter, diverse jobb och projekt som ska avslutas, planering för att träffa nära och kära etc.
Dessutom, med hänvisning till min oförmåga att leverera inlägg till min ytterst självpåtagna jobblogg, har jag faktiskt inte jobbat så mycket på sistone. Låter konstigt, va? Faktum är att jag gjort färdigt alla nödvändiga Baconäventyr och nu äntligen är fri att påbörja teckningsarbetet med Konrad & kungen. Efter ytterligare en genomkörning av manuset med kamrat och författare Lena Ollmark har manuset blivit ännu tajtare - förutsatt att jag implementerat hennes förslag till ändringar på rätt sätt - och det finns alla förutsättningar för att det ska bli ett fint stycke arbete till slut. Jag experimenterar lite med stilar och figurer, har köpt mig en samlingsbox med Zhang Yimou-filmer och duttar lite med Photoshop för att lära mig färglägga lite bättre, men... den mesta tiden har gått åt till annat. Redigering och formsättning av min pappas memoarer, juryarbete för att utse vinnaren av Sveriges Radios romanpris ( define irony: skicka en serietecknare att dela ut ett prestigefyllt litteraturpris, haha! ), ett par tre musikprojekt och diverse andra småaktiviteter som inte hör till min egentliga yrkesutövning - där har ni listan på saker jag sysselsatt mig med istället för att göra det jag ska. Eller så kanske det behövs en viss inhämtning utifrån för att kunna göra det jag ska. Det är i alla fall vad jag försöker intala mig. Och nu har jag lagt bloggning till mitt syndaregister...