Igår kom det in en kille på ateljén för att träffa min kompis Per. Han frågade mig om en serierelaterad term av något slag ( jag hade förstås ingen aning om svaret... ), och så började han plötsligt prata om Crumb-filmen jag sett bara ett par dagar tidigare i Malmö. Det visade sig att han höll på med en nyöversättning av diverse Crumb-serier! What are the odds..?
Eftersom jag använde mig av ordet synkronicitet i förra inlägget, kom jag att tänka på Illuminatus-trilogin. Det är en lätt surrealistsk berättelse i tre delar av Robert Shea och Robert Anton Wilson som det pratades en hel del om i vissa kretsar när den kom ut på 70-talet. Den handlar bland annat om synkronicitet och paranoia, alltså att sammanträffanden inte är slumpmässiga utan delar av en konspiration mot - ja, en själv alltså...
Efter att ha umgåtts intimt med Göran Malmqvists översättning av den kinesiska 1500-talsromanen om Markattan, "Färden till västern", ett längre tag, kanske det skulle vara kul att leta fram mina förmodligen vattenskadade exemplar av flumeposet ifråga.
Fast det är klart, jag tror ju att sambanden finns överallt och hela tiden, och att sammanträffanden uppstår beroende på hur vi fokuserar det fattiga arbetsminne vi har till vårt förfogande, och att omläsning av saker som berörde en för 25 år sedan oftast blir en besvikelse.
Dessutom tror jag att mycket av det här tankegodset egentligen är uppkommet ur ett gammalt, hederligt... blodsockerfall. Lunchdags!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar